Naskah khutbah Jumat meniko nerangaken wekdal mustajab kanggo ndungo, supoyo enggal dipun kabulaken. Monggo naskah khutbah meniko saget dipun damel materi khutbah Jumat
Khutbah I:
اَلْحَمْدُ للهِ الَّذِي أَصْلَحَ الضَّمَائِرَ ، وَنَقَّى السَّرَائِرَ ، فَهَدى الْقَلْبَ الْحَائِرَ اِلَى طَرِيْقِ أَوْلَى الْبَصَائِرَ ، أَشْهَدُ أَنْ لَا اِلهَ إِلَّا اللهُ وَحْدَهُ لَا شَرِيْكَ لَهُ رَبُّ الْعِزَّة وَالْبَصِيْرِ ، وَأَشْهَدُ أَنَّ مُحَمَّدًا عَبْدُهُ وَرَسُوْلُه نَبِيُّ الْمُصْطَفَى الْفَقِيْر ، اللهم صَلِّ وَسَلِّمْ وَبَارِكْ عَلَى سَيِّدِنَا مُحمَّدٍ خَاتَمِ الْأَنْبِيَاءِ وَالْمُرْسَلِيْنَ وَعَلى آلِهِ وأَصْحَابِهِ أَجْمَعِيْنَ ،
أَمَّا بَعْدُ: فَيَا عِبَادَ اللهِ اتَّقُوا اللَّهَ حَقَّ تُقَاتِهِ وَلا تَمُوتُنَّ إِلاَّ وَأَنْتُمْ مُسْلِمُونَ. قَالَ اللهُ تَعَالَى: وَاعْبُدُواْ اللّهَ وَلاَ تُشْرِكُواْ بِهِ شَيْئاً وَبِالْوَالِدَيْنِ إِحْسَاناً وَبِذِي الْقُرْبَى وَالْيَتَامَى وَالْمَسَاكِينِ وَالْجَارِ ذِي الْقُرْبَى وَالْجَارِ الْجُنُبِ وَالصَّاحِبِ بِالجَنبِ وَابْنِ السَّبِيلِ وَمَا مَلَكَتْ أَيْمَانُكُمْ إِنَّ اللّهَ لاَ يُحِبُّ مَن كَانَ مُخْتَالاً فَخُورا
Hadirin Jamaah Jumat Rahimakumullah
Monggo kito ngucapaken roso syukur dumateng Gusti Allah bi qoulina Alhamdulillah, kranten Gusti Allah sampun paring rahmat lan nikmat marang kito sedoyo. Monggo kito sedoyo sami takwo dumateng Gusti Allah kanti nindaaken sedoyo perintahipun lan nebihi sedoyo awisanipun.
Gusti Allah dawuh:
يَا أَيُّهَا الَّذِيْنَ آمَنُوا اتَّقُوا اللهَ حَقَّ تُقَاتِهِ وَلاَ تَمُوْتُنَّ إِلاَّ وَأَنْتُمْ مُّسْلِمُوْنَ
Artosipun: He wong mukmin kabeh, podo wediyo siro kabeh marang Allah kelawan sejatine wedi, Ian ojo podo mati, kejobo netepi Islam. (QS. Ali Imran: 102)
Ayat meniko paring penjelasan bilih tiyang ingkang nggadah iman sempurno nggih meniko nggadah roso wedi, takwo lan mboten wantun ngelanggar perintahe Gusti Allah, tegese tiyang meniko sampun tumancep roso takwo, lan mboten gampang kebujuk, kejlumprung gudone howo nafsu lan pembisike setan.
Hadirin Ingkang Minulyo
Sampun kito sadari, bilih kito sedoyo sejatine kawulone Gusti Allah ingkang mboten nggadah kekuatan nopo-nopo, faqir lan apes. Kito pasti mbetahaken pitulunge Gusti Allah, sehinggo saben dinten kito ndedungo dumateng Allah. Jalaran dungo meniko estu dipun dawuhaken Allah ing al-Quran:
وَقَالَ رَبُّكُمُ ادْعُوْنِيْٓ اَسْتَجِبْ لَكُمْ ۗاِنَّ الَّذِيْنَ يَسْتَكْبِرُوْنَ عَنْ عِبَادَتِيْ سَيَدْخُلُوْنَ جَهَنَّمَ دَاخِرِيْنَ
Artosipun: Allah Pengeran siro kabeh wis ngendiko, podo nyenyuwuno siro kabeh marang Ingsun, mongko Ingsun bakal nyembadani marang penyuwun siro. Saktemene wongkang podo gumede saking ibadah marang Ingsun, mongko wong iku bakal podo mlebu ing Neraka Jahanam tur podo ino. (QS. Ghafir: 60)
Ayat meniko njelasaken bilih Gusti Allah merintah kito sedoyo supados sregep ndungo, nyeyuwun, kranten tindak lampah ndedungo meniko salah setunggale tondo ngawulo dumateng Gusti Allah. Kosok wangsulipun, tiyang ingkang mboten nate ndedungo kalebet tiyang ingkang gumede lan bakal disikso.
Lajeng ing ayat sanes, Gusti Allah dawuh:
وَإِذَا سَأَلَكَ عِبَادِي عَنِّي فَإِنِّي قَرِيبٌ ۖ أُجِيبُ دَعْوَةَ الدَّاعِ إِذَا دَعَانِ ۖ فَلْيَسْتَجِيبُوا لِي وَلْيُؤْمِنُوا بِي لَعَلَّهُمْ يَرْشُدُونَ
Artosipun: Lan arikolone kawula ingsun podo takon tingkah ingsun marang siro Muhammad, mongko jawaben: Ingsun iku celak banget. Ingsun nyembadani penyuwune wong kang podo nyenyuwun marang Ingsun. Mongko podo netepono marang dawuh ingsun, lan podo imano marang Ingsun, supoyo siro kabeh podo merkoleh ing kabeneran. (QS. Al-Baqarah: 186)
Gusti Allah sampun paring maklumat kagem sedoyo kawulo supoyo sering-sering ndungo, kranten Gusti Allah parek lan gampang nyembadani. Umume kito sedoyo ndungo sak sampunipun nindakaken shalat fardhu, shalat sunnah, utawi wonten ing saben-saben wekdal mustajab.
Jamaah shalat Jumat Ingkang Bahagio
Lajeng kapan wekdal mustajab kanggo ndungo? Setunggale hadits dawuhaken wekdal mustajab kagem ndedungo:
قِيلَ يَا رَسُولَ اللَّهِ: أَيُّ الدُّعَاءِ أَسْمَعُ؟ قَالَ: جَوْفَ اللَّيْلِ الآخِرِ، وَدُبُرَ الصَّلَوَاتِ المَكْتُوبَاتِ
Artosipun: Kanjeng Nabi dipun persani, Dungo opo kang luwih dipun mirengaken dening Gusti Allah swt ?. Rasulullah ngendiko: Yoiku dungo kang diaturake ono ing wektu tengah wengi, lan sakwise shalat fardhu (shalat limang wektu). (HR. At-Tirmidzi No. 3499)
Saking pepertelan surat al-Baqarah lan hadis kasebat saget dipun pahami bilih Gusti Allah njamin dungo kito sedoyo gampang dikabulaken, kedah netepi kalih syarat:
1. Kito kedah nindakaken dawuhipun Gusti Allah. Khususe ingkang wajib, luweh sae maleh ingkang sunnah.
2. Kedah iman, ngestoaken kanti bener dumateng Gusti Allah. Tegesipun mboten bade nulayani perintahe Gusti Allah, mboten bade percados dumateng sakliyane Allah.
Menawi kalih syarat punika saget dipun tindakaken, Allah bakal paring jaminan dungo ingkang kito aturaken dipun ijabahi lan sampun jelas bilih ndedungo menika ugi dados kewajibanipun menungso.
Pramilo, tiyang ingkang dungone mboten dipun ijabahi, mongko niku tetengere dereng netepi syarat ingkang kasebat. Mugi-mugi kito sedoyo kalebet tiyang ingkang nggadah iman kiyat lan sregep ndedungo soho husnudzon bakal dipun ijabahi kaliyan Allah.
بَارَكَ اللهُ لِي وَلَكُمْ فِى الْقُرْاَنِ الْعَظِيْمِ وَنَفَعَنِيْ وَاِيَّاكُمْ بِمَا فِيْهِ مِنَ الْاَياَتِ وَ الذِّكْرِ الْحَكِيْمِ. اَقُوْلُ قَوْلِي هَذَا وَاَسْتَغْفِرُ اللهَ الْعَظِيْمَ لِيْ وَلِسَائِرِ الْمُسْلِمِيْنَ فَاسْتَغْفِرُوْهُ مِنْ كُلِّ ذَنْبٍ اِنَّهُ هُوَ الْغَفُوْرُ الرَّحِيْمُ
Khutbah II:
اَلحَمْدُ للهِ حَمْدًا كَمَا اَمَرَ. وَأَشْهَدُ اَنْ لَّا إِلَهَ إِلَّا اللهُ وَحْدَهُ لاَ شَرِيْكَ لَهُ إِرغَامًا لِمَنْ جَحَدَ بِهِ وَكَفَرَ وَأَشْهَدُ أَنَّ سَيِّدَنَا مُحَمَّدًا عَبْدُهُ وَرَسُوْلُهُ سَيِّدُ الخَلاَئِقِ وَالبَشَرِ. اَللَّهُمُّ صَلِّ وَسَلِّمْ عَلَى سَيِّدِنَا مُحَمَّدٍ وَعَلَى اَلِهِ وَصَحْبِهِ مَا اتَّصَلَتْ عَيْنٌ بِنَظَرٍ وَاُذُنٌ بِخَبَرٍ ,
أَمَّا بَعْدُ: فَيَا عِبادَ الله إِتَّقُوْا اللهَ تَعَالَى وَذَرُوْا الفَوَاخِشَ مَا ظَهَرَ مِنْهَا وَمَا بطَنَ وَحَافِظُوْا عَلَى الطَّاعَةِ وَخُضُوْرِ الجُمُعَةِ وَالجَمَاعَةِ وَاعْلَمُوا أَنَّ اللهَ أَمَرَكُمْ بِأَمْرٍ بَدَأَ فِيْهِ بِنَفْسِهِ وَثَنَّى بِمَلاَئِكَةِ المُسَبِّحَةِ قُدْسِهِ، فَقَالَ تَعَالىَ وَلَمْ يَزَلْ قَائِلاً عَلِيْمًا إِنَّ اللهَ وَمَلاَئِكَتَهُ يُصَلُّوْنَ عَلَى النَّبِيِّ يَااَيَّهَا الَّذِيْنَ أَمَنُوْا صَلُّوْا عَلَيْهِ وِسَلِّمُوْا تَسْلِيْمًا. اَللَّهُمَّ صَلِّ وَسَلِّمْ عَلَى سَيِّدِنَا مُحَمَّدٍ وَعَلَى أَلِهِ وَصَحْبِهِ أَجمَعِيْنَ, اَللَّهُمَّ وَارْضَ عَنِ الخُلَفَاءِ الرَّاشِدِيْنَ الَّذِيْنَ قَضَوْا بِالحَقِّ وَكَانُوْا بِهِ يَعْدِلُوْنَ سَادَاتِنَا أَبِى بَكْرٍ وَعُمَرَ وَعُثْمَانَ وَعَلِيٍّ وَعَنْ سَائِرِ أَصْحَابِ نَبِيِّكَ أَجْمَعِيْنَ وَعَنِ التَّابِعِيْنَ وَمَنْ تَبِعَهُمْ بِإِحْسَانِ إِلَى يَوْمِ الدِّيْنِ
اللَهُمَّ اغْفِرْ لِلْمُسْلِمِيْنَ وَالمُسلِمَاتِ وَالمُؤْمِنِينَ وَالمُؤْمِنَاتِ اَلأَحْيَاءِ مِنْهُمْ وَالأَمْوَاتِ. اَللَّهُمَّ أَعِزَّ الإِسْلاَمَ وَالمُسْلِمِيْنَ وَأَعْلِ كَلِمَتَكَ إِلَى يَوْمِ الدِّيْنِ, اَللَّهُمَّ انْصُرْ مَنْ نَصَرَ الدِّيْنَ وَاخْذُلْ مَنْ خَذَلَ المُسْلِمِيْنَ. اَللَّهُمَّ أَهلِكِ اليَهُوْدَ وَالنَّصَارَى وَالْكَفَرَةَ وَالْمُشْرِكِيْنَ. اَللَّهُمَّ اَمِنَّا فِى دُوْرِنَا وَأَصْلِحْ وُلاَةَ أُمَوْرِنَا وَاجْعَلِ اللَّهُمَّ وِلاَيَتَنَا فِمَنْ خَافَكَ وَاتَّقَاكَ. اَللَّهُمَّ ادْفَعْ عَنَّا الغَلاَءَ وَالوَبَاءَ والرِّبَا وَالزِّنَا وَالزَّلاَزِلَ وَالْمِحَنَ وَسُوْءَ الفِتَنِ مَا ظَهَرَ مِنْهَا وَمَا بَطَنَ عَنْ بِلَدِنَا هَذَا خَاصَّةً وَعَنْ سَائِرِ بِلاَدِ المُسلِمِينَ العَامَّةً يَارَبَّ العَالَمِينَ رَبَّنَا آَتِنَا فِي الدُّنْيَا حَسَنَةً وَفِي الْآَخِرَةِ حَسَنَةً وَقِنَا عَذَابَ النَّارِ
عِبادَ الله ! إِنَّ اللهَ يَأمُرُ بِالعَدْلِ وَالْإِحْسَانِ وَإِيْتَاءِ ذِى القُربَى وَيَنْهَى عَنِ الفَخْشَاءِ وَالمُنْكَرِ وَالبَغْيِ يَعِظُكُم لَعَلَّكُم تَذَكَّرُوْنَ, فَاذْكُرُوْا اللهَ العَظِيْمَ يَذْكُرْكُمْ اشْكُرُوْهُ عَلَى نِعَمِهِ يَزِدْكُمْ وَاسْأَلُوْهُ مِنْ فَضْلِهِ يُعْطِكُمْ وَلَذِكْرُ اللهِ أَكبَرُ